elledanielle

Ni vet den här inre stressen som bara gör en galen!! Den gnager liksom innifrån och det känns som om man vill explodera snart... De senaste dagarna har allt bara snurrat omkring i huvudet: Jag har massor att plugga (eller är det kanske bara jag som stressar upp mig själv för inget?!)! Ska jag hem över påsk eller inte? Hinner jag presentera min final thesis i maj? Vad gör jag efter examen?! Det blir liksom bara gröt av alltihop! Samtidigt som jag inte har nån motivation alls för att plugga just nu så vill jag inte alls att den här underbara tiden ska ta slut!! Jag önskar bara att jag kunde få bort min inre stress och inte leva i framtiden, utan i nuet! Leva dag för dag... Det blir liksom kortslutning i hjärnan! Livet är verkligen för kort för att stress-leva sig igenom det, men varför ska det vara såå svårt för mitt inre att förstå det??!